Mina extremt avsmalnande relingsbrädor ställer till problem för mig. Jag har tittat för mycket på kajaker som endast knyts ihop, och inte gett mig själv rum för att plugga samman mina relingar. Det är många material som skall mötas i för och akter: två relingar en för eller akterstäv och en skiva som fälls ner för att överbrygga dessa - allt skall knytas och pluggas. Det blir trångt och ont om material i varje del. Jag beslutar mig för att flytta tillbaka pluggningen av relingarna för att ge mer plats åt övriga delar. För att pluggarna inte skall passera i fria luften mellan relingarna formar jag en kloss som överbryggar gapet. Två hål kommer att borras genom relingar och kloss, så att pluggarna får maximalt med stöd. De ändar som nu kommer att sticka framför denna konstruktion kommer att få massor av stöd från surrningar i förstäven och pluggningar i bryggan mellan för och relingar. Det tog ett tag att fundera ut, men det känns mycket bättre att granpluggarna inte behöver passera långa sträckor i luften. I kommande kajaker kanske detta blir mitt förstaval när det gäller för och akterkonstruktion? En bieffekt blir dessutom att stävarna får ett längre och bättre stöd än innan. Kajaken och jag är helt överens om denna lösning...
Hur lyckas man då göra en träkloss som passar mellan två ytor som inte har något inbördes förhållande? Man skulle kunna ställa cirkelsågen på 17° men det funkar inte när relingarna är krökta till sirliga former. Att mäta är också svårt eftersom det inte finns någon yta som är 90° mot de intressanta måtten, tvärs över kajaken. Man tar ett papper och gör avtryck av relingarnas ovansida och undersida. Hyvlar fram en kloss som mäter samma höjd som relingarna och överför de bägge papperskilarna till över, respektive undersida av klossen. Resten är putsarbete. Det gör inget om det blir en liten förskjutning av linjerna. Det enda som händer är att klossen kommer att ligga lite snett i en del av kajaken som du aldrig kommer att se efter dukningen.
