Så var det dags för första lagningen. En kajak skall vara i vattnet - och inte spetsas på bryggpålar i sydlig vind. Nåväl, olyckan hände inte långt från klubbhuset och det var inga problem att ta sig tillbaka. Men silvertejpen, som vi trodde att vi lagat Blakkr med såg vi inte röken av när vi lyfte kajaken till bryggan. Insikten blir att jag inte kan lita på tejp som tätning på mina turer. Jag måste helt enkelt sy och täta på plats i vildmarken. Detta kräver lite träning, och det är bra att träna på något annat än sitt dyraste fordon. Fram med överbliven bomullsduk och nål och tråd. Som tur var uppkom skadan mitt under kajaken - det finns gott om plats att se vad man gör från insidan. Jag bestämde mig för att lägga en förstärkning på dukens insida och sy igenom bägge lager med en teknik som drar samman "sårkanterna". Det hela fungerar väldigt fint - men det tar tid. Hela paketet lackas sedan med linoljelack. Till sjöss kommer jag att tråka in fönsterkitt i sömmen, eller till och med epoxylim. Jag får testa vad som fungerar bäst inför kommande, lägre turer.
En rak nål är att föredra om man når skadan från både ut och insidan. Om hålet sitter längre från sittbrunnen behöver man en krokig nål. Tråden jag använder är samma flätade fiskelina som jag sytt samman däcket med.