måndag 18 januari 2010

Finjusteringar



I väntan på bomullsduken (som anländer till Småland i februari) putsar jag på kanter. Lakanen åker på och av flera gånger om dagen för att se de linjer som verkligen kommer att synas. Det blir en modern form på skrovet med branta relingar och flat botten. Men jag försöker locka fram så mycket runda former som jag kan under duken. Innan duken sys på plats kommer jag att minutiöst fotografera och dokumentera alla delar, ta mått och dimensioner. Det är nu som ritningen skapas. Allt för att kunna använda så mycket av erfarenheten som möjligt till kommande byggen. De slutliga yttermåtten på "Svana Strindar Blakkr" är:

Längd: 540cm
Bredd: 47cm
Djup bakom sittbrunn: 16cm
Djup framför sittbrunn: 22cm
Sittbrunn: 50 x 39cm

"Blakkr" blir något mindre än den välkända Black pearl i standardstorlek. Det är bara akterdäcket som är 3cm lägre på Björn Thomassons design. Anledningen till att jag gjort ett högre akterdäck handlar om att jag kommer att packa min kajak genom sittbrunnen, och inte genom luckor - jag vill få in ett spritkök mellan däcksbalkar och köl. Fördäcket blir mycket lågt, med tanke på att alla mått är yttermått. Om man mäter den faktiska platsen från kölens ovansida till masiks undersida får man endast 17,5cm att sprattla med benen på. Resultatet är en kajak som blir platt och lång. Visserligen ett högre akterdäck än många grönländare i glasfiber, men ett lägre akterdäck skapar en bula på fördäck om man vill få plats med benen. Jag kommer att publicera bilder på hela ramen under de kommande veckorna.

söndag 10 januari 2010

Sista träarbetet


Sittbrunnssargen är nu bara 25mm hög, och jag har rundat av däcksbalken något för att lättare kunna ta mig i. Det visade sig snart att jag surrat ihop sargen något för tidigt. Efter två dagars torktid var konstruktionen ganska glapp. Bara att knyta upp och dra åt en gång till. Den här gången gör jag en provisorisk knut - om jag skulle behöva göra om proceduren om ett par dagar till. Sargen skall knaka som ett gammalt tennisrack om det är ordentligt åtdraget.

Golvplankor har surrats fast i sittbrunnen. Jag har inte mycket plats att sprida mina storlek 41 hälar, så golvet behöver inte vara stort. Att få ett golv att stötta hälarna mot när man kryper ner i kajaken visade sig vara en hit. Trots att utrymmet blir något mindre så kommer man snabbare i, tackvare att man har stadiga ytor att glida emot.

onsdag 6 januari 2010

Sittbrunn


En ny ugn är tillverkad för basning av sittbrunnen. Denna gång mäter maskinen över två meter, med kokplatta och allt. Första basningen spricker på ett ställe, och får tjäna som testmodell för att se om storleken passar. Det här med att komma i och ur kajaken börjar utvecklas till en humoristisk kamp mellan mig, kajaken och mina leder. Med den provisoriska sittbrunnen på plats finns det återigen ingen möjlighet att komma ner - inte ens med ett skohorn. Jag kapar sittbrunns sargen en cm i höjd, och flyttar den bakåt någon centimeter. Vips så sitter man på kölen och balanserar igen. "En kompromisslös kajak", skrev jag någon stans i min inledning, och jag märker för varje justering som görs att kajaken formas efter just mina förutsättningar.

Basning nummer två gick utmärkt. Inga sprickor och asklisten ligger tätt intill formen. Jag hade önskat mig en helt rund sittbrunn - för att skilja ut min sof från glasfiberkajakernas avancerade former. Men jag får nöja mig med en jämn oval. Jag kommer helt enkelt inte ner i kajaken med ett så lågt fördäck och plan botten, tillsammans med en rund sittbrunn. Jag har studerat en hel del bilder på sof med runda sittbrunnar för att försöka förstå vad som felar. Och det verkar som om många runda sittbrunnar kombineras med höga fördäck. Eller med djupare kölar än min flatbottnade konstruktion. Det rör sig hela tiden om små justeringar och ställningstaganden som genom hela bygget påverkar och visar vägen kring hur kajaken bör formas. Det gäller att följa med när kajaken säger ifrån.

Det är dock mycket arbete på denna detalj. Tillsammans med täckduken är det bara sittbrunnen som jag kommer att se av min "Blakkr" när jag är ute.


tisdag 5 januari 2010

Kantbearbetning


Projektets sista pluggar är på plats. Äntligen kan jag börja att forma om kajakens kanter. Varje gång jag lagt en duk på ramen har jag sett former som för tankarna till stealth jaktplan - på grund av alla vassa kanter och vinklar. Jag vill i första hand att de ytor av skrovet som syns ovanför vattenytan får en avrundad och mjuk form. När det gäller kölen och de längsgående ribborna får jag acceptera lite vassare former. Kölen och ribborna kommer att skos med lister, i alla fall i fören, som skydd emot Kalmarsunds många stenar och grund.

Nu återstår egentligen bara sittbrunnen, och en två meter lång basningsugn väntar på morgondagens arbetsinsats...


lördag 2 januari 2010

Kajaktak


Att fästa in däcksbrädorna i masiken på ett diskret sätt krävde en hel del efterforskningar. Men forskning utan resultat. De byggbeskrivningar jag hittat handlar uteslutande om skydd över knäna som inte ligger spända som bågar. Med andra ord behöver de endast pluggas. Men mina kommer att fjädra iväg i bägge ändar som de inte görs fast ordentligt. Det finns gott om kajaker med denna lösning men ingen som i detalj visar hur man löser problemet. Kom efter ett tag fram till att surrningar, försänkta i träytorna bör bli den smidigaste lösningen för mig. En plugg i varje fog gör dessutom att sidoförskjutningarna minskar.


Övergången mellan relingar, för och akter överbryggas av en nedsänkt granskiva. Hela kajaken är här mycket smal, och det är svårt att balansera en stor handöverfräs på en så liten yta. En ordentlig jigg tar hand om problemet. När granskivan är nedsänkt på plats tar, enligt många, ett svårt moment vid. Att fixa en fin övergång mellan alla delar.

Det är egentligen inte så frustrerande. Många använder stållinjaler eller pappersmallar för att få så fina linjer som möjligt. Men faktum är att ett par ganska lika trälister duger perfekt. Hela hemligheten ligger i att arbeta med bägge sidor samtidigt. Det handlar inte om att skapa två exakt lika linjer - utan snarare om att skapa intrycket av två lika linjer. Eftersom vi redan kommit överens om att en sof kajak inte handlar om millimetrar, så är ögonmåttet, eller intrycket av det vi ser som gäller. Pressa listerna lite fram och tillbaka tills man når en balans i formen. Gå runt och titta från olika vinklar - kontrollmät INTE. En kajakform är så pass komplex att vi läser in massor med linjer och information i vårt synfält. Information som påverkar de linjer som finns runt om kring. Kölen är tillräckligt rak, sedan tidigare mätningar, så denna infästning är helt estetisk. Här är det upplevelsen av linjerna som är det viktigaste. Inte om de verkligen är lika.

Och ett tips till. Fortsätt med krökningen enda fram till kajakens slut. Avsluta inte för och akter med två parallella linjer. Formen får mycket mer fart och rörelse om hela skrovets linjer går ihop till en spets någon meter framför eller bakom kajaken.





For English version please use translate.google.com
write http://larsgustavsson.blogspot.com in the tranlsate text window.